Fanns det ord som kunde beskriva skulle jag använda dom! Men det finns inte tillräckligt med ord för att kunna beskriva det! Det går verkligen inte. En känsla som verkligen inte går att beskriva.

(vet att det är torsdag, och att jag kom hem i söndags natt. Men jag har verkligen inte orkat skriva något här sedan dess. Har vart sjuk också. SÅ nu kommer det lite bilder också=))

Veckan nere på SummerCamp var underbar måste jag säga. Träffat massa nya människor, och massa gammla kompisar som man typ inte har träffat på jätte länge.
Min vecka var verkligen slapp alltså, jag gjorde verkligen inget. Tog det bara lugnt, solade badade. Eller jo jag gick UNF:AREN annars gjorde jag inget.
Jag har blivit brun(AA). Och bränt mig på axlarna men.Det har varit helt underbart. Det går inte att beskriva den upplevelsen som det var att vara där.
Så många minnen som man alltid kommer att ha kvar, det är något som man aldrig glömmer.
Det fashinerar(?) mig att man på ett så stort läger, vars man än går känner sig så välkommen.
så värdefull. Betydelsefull. Det är verkligen ett faktum där att alla är lika mycket värda.
Det gemenskapen som man så sällan känner i den mängden går inte att beskriva.
Man känner sig verkligen som hemma vars man än går. Man behöver aldrig känna sig ensam, det finns alltid någon där.
Många samtal, mycket skratt, många minnen. Det är obeskrivligt.
Att bo sådär tätt inpå varandra i en vecka, vist det är jobbigt, utan tvekan det vore en lögn att säga att det inte var det. Men det är samtidigt något man lär sig otroligt mycket av, man lärkänna varandra på ett helt annat sätt.
Att laga mat och planera och handla den kan vara rätt jobbigt då inte alla tycker om samma saker. Att komma överräns i gruppen är inte alltid så lätt. Men man lär sig av sina misstag det är bara ett faktum. Allt kan inte gå som planerat och man får inte alltid som man vill.
Men man måsta ställa upp för sin grupp.
Jag har lärt mig otroligt mycket nytt som jag garanterat kommer ha nytta av i framtiden.
Jag har fått minnen för livet och många nya vänner.
Och det har hänt saker hela tiden, liv och rörelse nästan dygnetrunt. HAr alltid funnits saker att göra. Det sista man behlvde göra var att känna sig rastlös. Det känns väldigt tomt just nu. Så tyst, inget att göra, inge folk att bara sitta och snacka med. Egentligen finns det inte tillräckligt med ord som kan förklara hur den här veckan har varit. För man kan inte förklara med alla världens ord hur det har varit. Det finns inget ord som skulle vara tillräckligt för att beskriva det. Bilder säger mer än 1000 ord.
Men det är ändå inte tillräckligt för att förklara. Det må¨ste upplevas, det går inte att beskriva.

Allt har inte varit perfekt, men det hade jag inte räknat med heller. Veckan har varit jobbig, men lever man som vi gjort är det de. Och det vet vi. Det har varit bra saker och dåliga saker. Men så är det alltid. Det har inte varit perfekt, det är det aldrig. Men i slutändan av det hela är allt ändå så bra som det kan bli.
Vi har delat det mesta. VI har skrattat och bråkat. Vi har haft kul. Och ett underbart läger.

                 

 http://www.youtube.com/watch?v=BOJLUXN3mpc Hittar jag en bättre version utan den alternativa lägerlåten lägger jag in den