So sick of these right now!

Idag är jag verkligen läskigt trött alltså, hade kunnat gå o lägga mig för en timme sedan men då orkade jag verkligen inte.
Men mina ögon håller på att falla ihop! Det känns mindre peppat att då jag vill att det ska gå fort att blogga det gör det inte det när jag är så här trött, för då kan jag verkligen inte stava, och ja ibland hoppas det över ett mellanslag eller en bokstav, eller så skriver man med helt fel bokstäver eller varför inte trycka mellanslag innan man har skrivit klart ordet.
Ja det är så jag gör när jag är riktigt trött och ska blogga, så då måste jag engagera mig ännu mer att rätta stavfel och andra grammatiska fel som blir när jag skriver. Inte för att jag stavar rätt ändå, och det vet jag men ibland orkar jag inte engagera mig i att rättstava heller, så det får ni faktiskt ha lite överseende med, jag tror ju att ni fattar vad jag menar ändå men.

Dagen har vart slapp, o jag har inte orkat göra något verkligen, fast det har funnits en massa saker som jag verkligen borde göra. Men har inte orkat göra något faktiskt. Eller jo for till morfar och käkade Våfflor(hur stavas det) till middag, men det var ju ingen direkt kraftanstränging kan jag ju påstå.
Och i bilen påväg hem skulle vi skjutsa hem Sandra o vi hade grymt kul jag broshan o syrran då, tror inte vi haft så kul på länge, så det var kul iaf :)
Det är ungefär allt som jag har orkat idag, så det känns som om jag har slängt bort en hel dag för att vara ärlig faktiskt. Men man behöver ju som sagt inte alltid göra något...

Imorgon är det skola igen och usch vad jag känner mig otaggad på det faktiskt. Min kropp skriker liksom bara "NEEJ" just nu, men jag vet att jag har ju som sagt inget val. Det känns säkert bättre imorgon, i hope.
Nä men veckan är faktiskt nice, först teater på tisdag sedan pumpen på torsdag. och jag SKA inte göra något annat för den här veckan MÅSTE jag engagera mig i skolan har NO prov på onsdag, SO prov torsdag och svenska novellen ska vara inlämmnad senast fredag. Och bokar jag upp mig mer i veckan iaf på kvällarna! Så är risken den att jag inte hinner skriva svenska novellen och inte plugga till NO:n och SO:n, vilket jag måste för jag vill verkligen klara dom proven!
Sedan om jag bokar upp mig på eftermiddagarna spelar ingen större roll huvudsaken är att min kvällar är fria!

Nu ska jag snart sätta mig och fika o se på TV innan det är dags att sova, sleepy!!

---

Jag vill inte, jag vill inte. Kan inte göra något, helt chanslös. Men spelar det någon roll egentligen?
Jag vill inte men låter det hända ändå! Det är ändå mitt eget fel, o det vet jag.
Jag är korkad, jag kan gå någon annan stans! Men jag väljer att stanna. Hur korkad får man vara. Jag vet ju, jag vet ju.
Varför inte gå bara, varför utsätta mig för det här igen så som så många gånger förr? När jag vet!
Jag är rädd, och vågar inte säga emot! Jag är feg och står inte för mina tankar och åsikter!
Jag är rädd, jag vill inte att det ska hända igen.
Mitt hjärta skriker att det är fel, låt det inte hända igen! Men jag orkar inte göra motstånd! Orkar inte bry mig längre!
Det är mitt fel, jag vet! Jag orkar inte höra det mer jag orkar inte! Jag var korkad OJA, det är ett faktum MHM, men jag orkar inte bry mig om hur folk behandlar mig längre.
Finns ingen som ser hur det VERKLIGEN är, finns inget som vet allt. Det kommer det aldrig göra, för jag håller det inom mig, vill säga men det finns inga ord.

Jag orkar inte, orkar inget längre! Orkar inte erkänna för mig själv att det är mitt fel! Men jag vet att det är det, men jag kan inte erkänna. Känns så jävla dumt. Allt bara blir piss. Allt som jag gör blir bara piss. Jag vet FÖRLÅT, förlåt att jag förpestar världen med allt som jag gör! Förlåt att jag finns. Allt blir ändå bara fel, det är ingen idé att ens försöka längre!
 Jag vill be om förlåtelse för allt som jag gjort, men ett förlåt från mig är inget förlåt längre. Har använt det alldeles för mycket nu. Det betyder inget längre, det är bara som luft. Jag har sagt förlåt för många gånger, jag vet. O jag vet att allt jag gör blir fel.
Jag borde inte få vara här, jag har fått mina chanser!
Jag misslyckas med allt!