Ibland kan de mest simpla sakerna bli så otroligt komplicerade, svåra och jobbiga. Många av er vet säker hur det känns och vad jag menar. Den där känslan av att "inte kunna" göra något som egentligen är den enklaste saken i världen men det går bara inte. Som om någon eller något satte stopp för det och du kan inte komma förbi det hindret. Jo det är faktiskt så det känns just nu, och det är en ganska så kluven känsla måste jag faktiskt säga. Det känns som om det är en gnagande känsla som sakta men säkert äter upp mig inifrån.
Det är ett I-landsproblem som heter duga måste jag säga faktiskt, men vad ska jag göra då? Någon vänlig själ där ute kan ju ta och tala om det för mig tycker jag, och jag vet att ni är vänliga själar så kom inte och påstå något annat om ni hade tänkt det.
 Så till att komma till mitt sk "problem", som egentligen bara är fånigt haha. Så jag tvekar STARKT att inte skriva ut det.... Men okey, ska jag trycka på knappen eller inte. Det är seriöst mitt stora problem just nu, kan man ha mer I-landsproblem.

Och bara för att Ida sa att jag skulle trycka så har jag gjort det. det känns jätte dumt. Men aja jag ser om hon accepterar eller inte. Only time can say som jag brukar säga. Aja nu är mitt I-landsproblem löst så varför ska jag ägna mer energi på att skriva om det. NANANA. Så godnatt, kramen<3