Jag tänkte förska skriva ner lite om UNF, ja nu menar jag alltså inte UNF som organisation utan mitt liv i UNF och varför jag har valt att vara med och lägga min energi och mitt engagemang på just det.

Jag började inte mitt liv i IOGT-rörelsen inom UNF, jag började på Junis nivå. Jag är heller inte infödd i rörelsen. Det hela började en sommardag för cirka 5 år sedan när jag var ute och cyklade på kvarteret och jag stannade och pratade med Linda. Hon frågade mig om jag skulle vilja börja spela teater, och teaterapa som jag är så tvekade jag inte alls utan sa såklart ja. Så i Augusti/september samma år, alltså 2005 började jag spela teater med Junis. Jag viste inte riktigt då vad det hela handlade om. Men jag har ända sedan dess brunnit för den här rörelsen. år 2006 blev jag invald i Junis Umeås styrelse och gick i april samma år min första ledarutbildning, då jag knappt varit medlem i  ett år. I mars samma år åkte jag på mitt första läger till Sällsjö gården där jag även fick mitt ärr.
På sommaren åkte jag på mitt första förbundsläger, Sommarfestivalen på Öckerö, och jag älskade det verkligen.  Och så rullade det på. Året efter åkte jag på min första kongress, i uppsala, jag var då ombud för Junis västerbotten, vi det laget var jag även ordförande i Junis Umeå. Det var jag under 07  och 08. Jag var teaterledare ett tag och spelade teater. Jag blev medlem i NSF (nykterhetsrörelsens scoutförbund) och åkta på förbundsmöte, det också 07 och 08. I oktober 2008 (tror jag) blev jag medlem i UNF.
Våren 09 taggade jag ner mitt Junis engagemang av olika anledningar och tog en mindre paus, spelade teater men inte mer. Blev invald i den nystartade UNF föreningen stepp on stones styrelse som vice ordförande. Bara någon månad efter det åkte jag på UNFs distriktsårsmöte och blev invald i UNF västerbottens distriktstyrelse som kassör.
Mitt 2009 var ganska lugnt och jag engagerade mig inte så överdrivet mycket, åkte på några läger. Var på Kongressen i Göteborg och det var nog där jag verkligen insåg att jag det här var mig grej, att det var det här jag ville lägga min energi och mitt engagemang på. Kongressen i Göteborg är det bästa som jag någonsin har gjort.

Det är nu det här året som mitt engagemang har vuxit ännu mer och jag lägger större delen av min tid på just UNF. UNF är Sveriges grymmaste Ungdomsorganisation, och jag älskar verkligen UNF. Det är där större delen av mina kompisar finns, det är där jag hör hemma. Jag är för närvarande Vice Distriktsordförande för Västerbotten.
UNF är för mig en självklarhet och jag har inga som helst planer på att någonsin hoppa av den här rörelsen. Jag har fått för mycket av den för att kunna lämna det bakom mig och det finns inga argument för att jag skulle sluta.
Att vara nykterist är för mig en självklarhet, jag tvekar aldrig någonsin på mitt ställningstagande.
För mig har det varit en chans att utvecklas och växa och kunna visa vad jag går för och vad jag kan.

Visst finns det dagar när jag tvekar på om jag verkligen orkar, de dagar då jag är besviken på mig själv för att jag inte tar mig tid att umgås med mina vänner utanför UNF, de som jag dom senaste månaderna har glidit ifrån, det tänker jag på varje dag. Då jag är i skolan och inte umgås med dem just för att det känns som jag har glidit ifrån dem. Jag vill ändra på det, och ska göra det när jag har tid. Men jag vet inte när jag har tid. Min kallender är över fylld av just UNF saker, jag tycker om det men vill ha tid för annat också.
Det finns dagar när jag inte alls orkar med UNF då et bara blir för mycket och jag inte ens vill nämna det. Men jag kommer aldrig, aldrig kunna hata UNF.
UNF är en stor del av mitt liv, lite för stor ibland just då jag inte hinner med mina andra vänner. Men jag ska ta igen det.

UNF har dom grymmaste människorna i det här landet, Dom coolaste och mest underbara människorna jag känner finns i UNF.  UNF är kärlek, vänskap, gemenskap, delaktighet, värme, lycka, engagemang, nykterhet. Det är helt underbart och jag älskar UNF!
Det är där jag vill lägga mitt engagemang, min tid och min energi. Jag vill utvecklas och komma längre.
Jag har vuxit så otroligt mycket under de här åren jag varit med i rörelsen.
Jag har så otroligt många underbara minnen, så många upplevelser och resor som jag aldrig någonsin kommer att kunna glömma. Och fler kommer det att bli.
Jag har UNF att tacka att jag är den person jag är och att jag utvecklas så mycket som jag har gjort.
Jag är glad att jag valde att gå med i UNF och i Junis!

Jag är stolt att vara medlem i Sveriges grymmaste organisation :D