Jag kan inte ens med bästa vilja säga att det känns särskilt bra just nu faktiskt. Jag vet inte ens var jag ska ta vägen. Vill bara spola tillbaka tiden några veckor och bara glömma den här skiten. Det känns verkligen inte särskilt bra just nu. Den här veckan, har verkligen inte börjat bra. Försöker intala mig själv att det faktiskt inte är mitt problem längre, och det funkar!
Men jag vet inte var jag ska vända mig när de andra vänder bort ryggen och det känns som jag går helt ensam. Jag försöker att hålla humöret uppe, men det går verkligen inte. Jag gjorde mitt bästa idag, men det gick verkligen inte. Vet inte vad ni vill att jag ska göra längre. Jag gör mitt bästa för att inte ta åt mig, men det är faktiskt inte så särskilt lätt. Det känns som om att ni inte förstår vad ni gör egentligen. Jag vet inte vad ni vill att jag ska göra längre.
Jag vet inte vad jag gör som blir fel, vet inte var jag ska tavägen längre.  Vill inte ta mer skit längre, vill bara att allt ska bli som vanligt igen.
Ni förstår inte hur det kändes idag, vill inte ha den där klumpen i magen längre. Ni är trots allt du mest underbara människor som jag känner. Och jag vill inte att det ska vara så här, inte just nu, inte senare heller.
Släng inte skit på mig, för jag orkar inte ta emot den, ni vet att jag gör mitt bästa, vad mer vill ni att jag ska göra?
Vill inte gå igenom det här just nu. Vill inte vara den som folk vänder ryggen till, som går ensam.

Ett speciellt tack till E idag! Jag är glad att du bryr dig, och det vet du! =)
Och Tack till V idag också! Du är en helt underbar vän <3